Sångstund, pappafika och middag

Dagen har innehållit massa trevligheter. I förmiddags frågade jag Elliot om han var sugen på att sjunga lite och spela gitarr. Han sprang iväg som ett skott och hämtade sin leksaksgitarr och sjöng sen hela "Bä, bä, vita lamm" samtidigt som han "kompade" på sin gitarr. Något entonigt kanske, men Elliot var väldigt stolt. Sen plockade jag fram gitarren och tillsammans sjöng vi de flesta barnsånger vi kunde hitta på, dessutom Nicke & Nillas "Pannkakor, med sylt och socker på". Efteråt satte sig Elliot med min gitarr och körde ännu en omgång "Bä, bä, vita lamm". Försökte filma honom, men då tystnade han tvärt och bara tittade på mig, så jag fick nöja mig med att ta kort.

Efter Milos sovpass begav vi oss till pappalediga kompisen Jussi, där även pappalediga Thomas anslöt, och vi bjöds på latte, sockerkaka, jordgubbar och grädde. Gott och trevligt! Även Milo käkade glatt sockerkaka, efter att ha ätit en Yoggi som mellis.

Efter att ha hämtat upp Angelica på jobbet begav vi oss till grannarna C & J för att gratta A på hans 3-årsdag. Där blev vi bjudna på middag och jordgubbar med glass. Milo käkade glatt tacopaj, men ratade varje försök att få honom att välja barnens makaroner istället.

Nu sitter jag och väntar på att gamla kultserien Twin Peaks ska börja. Jag älskade serien 1990. Frågan är om den är lika bra idag, 20 år senare.

Dagens Elliotcitat

Elliot har en liten babypool som han gärna badar i... om vi fyller på med varmvatten. Soluppvärmt vatten är inte tillräckligt tycker han.

Igår badades det ordentligt på eftermiddagen, och även jag tyckte att jag behövde svalka av mig, så jag tog ett snabbdopp i familjens stora pool. Jag frågade Elliot
- Vill du bada med mig i stora poolen?
- Inte just nu, men om en halvtimme vill jag det.

Ett smidigt sätt att "komma undan". Elliot har inte en aning om vad en halvtimme betyder, men har tydligen snappat att det är ett begrepp som innebär att man inte behöver göra det just nu :-)

Midsommar

Jag ska inte göra något försök att "blogga ifatt" veckan som gått, men några ord om midsommar ska man kanske skriva.
Midsommar firades på hemmaplan tillsammans med grannarna J & M med barn, samt H & F med barn. Båda familjerna har barn i samma ålder som Elliot och Milo. Dessutom firade Alfred och Signe midsommar med oss i år.

Angelica jobbade till halv tre så hon gick miste om när familjerna gemensamt gick ut för att leta blommor och blad till midsommarstången. Eftersom Milo skulle sova fick familjen Möller/Nylander representeras av Signe och Elliot. Midsommarstången kläddes med gemensamma krafter. Det krävde iofs inga större ansträngningar då stången bara var dryga en meter hög.

Ungarna sprang mellan husen, någon satte på kaffe och hela förmiddagen kändes sådär lagom avspänd och mysig. Midsommarlunchen avnjöts gemensamt på vår altan. När Angelica kom hem blev det dans runt midsommarstången till tonerna från min gitarr, och så jordgubbstårta förstås. På kvällen grillades det.

Tidigare under veckan hade både Elliot och Milo åkt på tredagarsfeber, och på midsommarafton fick även Signe feber, vilket höll i sig hela helgen. Vi levde i tron att äldre barn inte kunde få tredagarsfeber, så vi trodde att hon hade åkt på något annat. Under helgen blev febern jättehög, och febernedsättande hade ingen större effekt, så natten till söndag sov jag på golvet i Signes rum, och på söndag blev det ett besök hos Kalmarjouren. Under måndagen fick även Signe de, för tredagarsfeber karaktäristiska, prickarna på överkroppen. Så var det med teorin att äldre barn inte kan få tredagarsfeber.

Sysselsatt och nöjd

I eftermiddag har Milo varit väldigt pipig och grinig, och det har varit svårt att få något gjort.

Därför blev jag positivt överaskad när han sysselsatte sig själv, och dessutom verkade nöjd inne i vardagsrummet när övriga familjen åt middag. Efter ett tag började vi dock fundera över var det var för konstiga ljud som kom från vardagsrummet, och rätt var det var lät det som om något rasade ner. Vi sprang in i vardagsrummet för att se vad som stod på, och kunde i alla fall konstatera att han var både sysselsatt och nöjd. Nöjd var däremot inte jag. De nedersta fyra hyllorna på CD-stället var rensade, och gåstolen stod mitt i en hög av CD-skivor.

Jag kände mig tvungen att påminna Alfred och Signe om att det här uppenbarligen är ett släktdrag som han ärvt av sina storasyskon :-)

Behärskning

Ibland brister det även för den mest luttrade småbarnsföräldern. Idag föll Milo handlöst med ansiktet rakt ner i golvet. Jag stod med ryggen åt och såg inte vad som hände, men bakom sig hade han sin gåstol som Elliot hade ockuperat. Sannolikt hade han stött sig på gåstolen, och så tappat balansen när Elliot klättrat i och gått iväg med den.

När jag lyfte upp honom var han blodig runt munnen och halva ansiktet. I det läget gjorde oron och frustrationen att jag tappade behärskningen och röt åt Elliot att omedelbart klättra ur gåstolen. När jag tvättat av Milo konstaterade jag att det blödde från två jack i överläppen. Inte så farligt med andra ord. Började leta efter Elliot, och hittade honom så småningom... under trappen innanför barnvagnarna. Där satt han, och där ville han sitta, sa han.

Stackars Elliot förtjänade nog inte riktigt det ovett han fått, och det dåliga samvetet gnagde i pappa en god stund.

Tuffa Signe

För att bara vara nio år är Signe ibland väldigt tuff. Under vintern och våren har hon gått i idrottsskola där man fått testa på olika idrotter ett par gånger. När idrottsskolan var över kände hon att friidrott var bland de roligaste sakerna hon testat.

Det där föll lite i glömska, tills jag för någon vecka sen började kolla upp möjligheterna att börja träna friidrott, och kunde konstatera att man var tvungen att gå en veckas friidrottsskola innan man fick börja träna, och att friidrottskolan gick av stapeln vecka 25 och 26. Så i förra veckan anmälde vi henne, och den här veckan tränar hon friidrott kl. 09.00 - 13.00, måndag till torsdag. Ingen annan hon känner sen tidigare är med, men det stoppar inte Signe, som glatt konstaterar att hon alltid brukar hitta kompisar. Det där sista är iofs sant. Släpp av henne på en öde ö, så har hon garanterat hittat vänner inom ett par timmar .

Sen kan man iofs bli lite fundersam när hon kommer hem och säger att hon fått ett spjut i ryggen, och dessutom ett spjut hon själv kastat, men man får väl vara glad att man inte vet allt de hittar på när man inte är med. Kul verkar hon ha i alla fall.

Tentaresultatet

Idag, några dagar tidigare än väntat, publicerades tentaresultatet i kursen Civilrätt, den sociala dimensionen, innehållande familjerätt, arbetsrätt, boenderätt och socialförsäkringsrätt.

Precis när jag läst att resultatet var klart och skulle kolla mitt resultat ropade Signe inifrån duschen att Elliot hade duschat färdigt och ville ut. Snacka om dålig timing. Inte mycket annat att göra än att plocka ut honom, torka, klä på, ta feber och ge Panodil, medan spänningen steg.

Måhända är jag fånig, men jag tycker alltid att det är grymt spännande när tentaresultatet anslås.

Resultatet - AB (med beröm godkänd) är jag mycket stolt och nöjd över.

Ofrivillig värsting

Ibland är Elliot Milos idol. Då är allt Elliot gör intressant och spännande, framförallt hans leksaker.

En av Elliots favoritleksaker är Thomas Tåget. Thomas Tåget är, som framgår av namnet, ett tåg. Thomas spelar en melodi, puffar rök och styrs dessutom av en fjärrkontroll. Rena himmelriket för en klåfingrig ettåring alltså.

Under förmiddagen har Elliot varit helt förtvivlad. Vart han än har gått med sitt tåg så har Milo varit där och slitit i tåget. Till slut tröttnade vi på honom och satte honom i gåvagnen för att hålla honom undan. Det blev det dessvärre inte bättre av. När Milo kommer dundrande i full fart gör det till och med ont i mina hälsenor, och stackars Elliot blev förstås illa utsatt där han satt med sitt tåg.

Stackars Elliot, och stackars Milo - han som bara vill leka.

Dåligt omdöme

Läser om kritiken mot gästlistan till kronprinsessans Victorias bröllop (artiklar i Aftonbladet ochExpressen).

Kan inte annat än att hålla med förre överåklagaren Sven-Erik Alhem. Det känns som ett hån mot Dawit Isaak och alla andra som fängslats i diktaturen Eritrea.

Hovet skyller på UD och förklarar att man inte väljer själva vilka diplomater som får komma. Kan väl bara konstatera att det vittnar om dåligt omdöme både hos hovet och UD.

Skolavslutning

Idag har det varit skolavslutning för Alfred och Signe i två olika omgångar. Förskoleklasserna, ettorna och tvåorna inledde klockan halv nio. Eftersom jag har varit klassförälder har jag köpt presenter till lärarna som skulle överlämnas. Kände därmed ett visst ansvar för att vara i tid. Kändes som om jag (tack vare Angelica) låg rätt bra till i tid när det var dags att gå. Skulle precis lyfta upp Milo i vagnen när jag kände doften som varje småbarnsförälder vet betyder att man definitivt inte kommer att komma i tid. Dags för blöjbyte med andra ord. Det slutade med att vi kom inspringande på skolans amfiteater med knappt en minut till godo.

Måste passa på att berömma de två biträdande rektorerna som valt att byta ut det traditionella sommartalet som alltid låter trist och långtråkigt mot en liten tvåmansshow. In på scen stövlar "tanterna" utklädda i badrockar, solhattar och stora solglasögon, och med ett replikskifte som fick såväl barn som vuxna att skratta ett antal gånger. Fräscht och häftigt!

Efter Signes skolavslutning var det ett par timmars paus innan det var dags för femmornas avslutning. Efter det var det dags för familjernas sommarlovstradition - sommarlovsfika med jordgubbstårta. I år var det Alfred och Signes mamma som stod som värd.

Efter fikat hade en större delen av dagen gått, och efter att Elliot och jag ätit lunch gjorde jag ett tafatt försök att komma ifatt med dagens sysslor. Blev dock avbruten av grannen och grannbarnen, och konstaterade snabbt att det var trevligare att vara ute med barnen än att stå inne och plocka med frukost- och lunchdisken.

Lyckades dock få undan på diskbänken, och till och med börja med kvällens middag innan Angelica kom hem från jobbet.

Dagens Elliotcitat

Kanske inte världens roligaste att läsa om, men det lät onekligen ganska roligt när repliken levererades idag vid matbordet.

Jag satt och gav Milo mat, och som vanligt glufsade han i sig med god aptit, ända till de sista tuggorna då tungan motade ut skeden varje gång jag försökte.

Jag:	"Men Milo, vill du inte ha mer mat?"
Elliot:	"Nä, det verkar inte så."

Dagens Elliotcitat

Elliot när vi satte oss i busskuren för att vänta på bussen:
- Här kan man sitta och ta det lite lugnt.

Ja, det kanske vi behövde idag 

Hektisk dag

Idag har det varit en hektisk dag med fullspäckat schema. Efter att ha lämnat Elliot på dagis var det dags för utvecklingssamtal. Därefter körde Milo och jag till Coop för veckohandling (passade på att skjutsa Angelica till jobbet också). När vi kom hem från handlingen var det dags för Milos lunch, varefter vi körde bilen till verkstaden där vi hade en tid för att fixa något garantiåtagande.

Eftersom vi nu var utan bil fick vi ta bussen hem till Lindsdal. Jag hann lagom äta lite lunch själv innan det var dags att hämta Elliot på dagis. När vi kom hem fick killarna mellis och jag passade på att slappna av några minuter med en kopp kaffe, innan det var dags att gå upp till centrum för att ta bussen tillbaka till verkstaden. 

Eftersom vi ändå var åt rätt håll åkte vi in till Coop och hämtade Angelica, innan vi åkte till Burger King för middag. Ibland får man unna sig den vardagslyxen. Kändes inte riktigt som om det funnits tid att laga mat idag.

För många såna här dagar vill vi inte ha under pappaledigheten. Jag vill hinna med lite hemma och dessutom kunna njuta lite av att bara vara också.

Första dagen

...som pappaledig blev inte riktigt som jag tänkte mig. Förra söndagen blev Milo febrig, och under de första dagarna hade han stundvis över 40 graders feber. I onsdags var Angelica ledig, och därför hade jag passat på att boka in mig att jobba. I fredags tog äldsta brorsonen studenten. Inget av det uppräknade är väl direkt några vardagshändelser som vi räknar ska bli vanligt förekommande under pappaledigheten.

Den här veckan har, i alla fall hittills, varit lite mer "normal". Igår var vi på sommarfest på öppna förskolan. Trevligt. Precis när det var dags att ge Milo mat, och dessutom för oss andra att sommarfika, ringde telefonen. Jag tyckte mig kunna bevisa att vi karlar faktiskt kan göra fler än en sak åt gången, och lyckades således både prata i telefon och mata Milo samtidigt. Däremot lyckades jag missa Elliot som, eftersom ingen hjälpte honom med tårta eller glass, gick och hämtade ett knäckebröd som han tuggade på medans jag glatt pratade på i telefonen. Stackarn! Tror iofs inte att det gick någon större nöd på honom. När väl telefonsamtalet var avslutat blev det saft, glass och jordgubbar, som han glatt varvade med knäckebrödet som han också ville ha smör på. Två portioner glass och jordgubbar, ett knäckebröd och ett antal smörgåsrån blev resultatet av sommarfikat. Milo fick smaka lite tårta, vilket var en ny och uppenbarligen angenäm upplevelse.

Milo går

Den här filmen är visserligen nästan en månad gammal, men har man inte uppdaterat på ett tag får man väl slänga med lite gamla grejer också :)

Oj då

Vad tiden går fort ibland. Kan konstatera att jag inte uppdaterat bloggen på närmare en och en halv månad. Delvis beror det nog på tidsbrist - det har varit en hektisk tid, men framförallt beror det på att jag saknat inspiration att blogga, och även att läsa andras bloggar. 

Nu finns det dock mer tid, och även inspirationen börjar infinna sig. I fredags hade vi tenta på kursen Civilrätt, den sociala dimensionen och nu är det sommarlov. Ett sommarlov som jag till största delen tänker tillbringa med att vara pappaledig. Under pappaledigheterna med Signe och Elliot har jag ju bloggat om min tid som pappaledig, och det tänker jag försöka göra även den här gången, så förhoppningsvis kommer det att bli betydligt mer aktivitet på bloggen nu. Dessutom börjar det ju närma sig val, så ett och annat politiskt inlägg kommer säkert att komma.

Dessvärre börjar vi pappaledigheten med sjukdom. Milo har haft över 40 graders feber, och ligger just nu och sover. Förhoppningsvis går det snart över så han blir piggare.