Livstecken

Det kanske börjar bli dags att ge ifrån sig ett livstecken - det var ju ett tag sen sist.

När jag gick hem på föräldraledigt trodde jag nog att jag skulle blogga duktigt, åtminstone ett par gånger i veckan, om barnens och min tillvaro hemma. Under de två senaste föräldraledigheterna har jag ju skrivit ganska flitigt. Nu blev det inte riktigt så den här gången, inspirationen har trytit, och jag kan inte riktigt säga varför. Som en följd av bristen på inspiration har jag inte heller varit inspirerad att läsa andras bloggar. Jag brukar annars vara ganska flitig med att läsa, och ibland kommentera vännernas bloggar.

De senaste dagarna har jag dock läst ifatt lite bloggar. Får väl se om det är ett tecken på att inspirationen är på väg tillbaka.

Ibland funderar jag på om det börjar bli dags att lägga ner bloggen. Jag har ju ändå hållit på periodvis sedan 2002. Långt innan ordet blogg var känt. Då skrev jag "dagbok på nätet".

Nu vet jag inte riktigt vad som ska bli mitt framtida yrkesval, men en stor del av juristyrkena förutsätter att man värnar sitt privatliv betydligt mer än vad jag gör. Jag har snarare försökt att vara så öppen som möjligt med mitt liv. Ett av yrkena som står på min möjliga karriärsagenda är åklagare, så kanske är det dags att redan nu börja avveckla bloggen.

Fast inte riktigt än. Jag har åtminstone ett gäng inlägg till att skriva. Efter fyra veckors arbete på Hotell och Restaurang Facket väntar nu ytterligare två veckors pappaledighet. Tänkte försöka bjuda på lite bilder från vår sommar. Och så är det ju snart val - några små politiska pamfletter ska vi nog lyckas få till också.

Men inte just nu, för nu är det läggdags. Natti, natti!