Sen kväll

Sitter just nu på bussen på väg hem efter en låååång dag i Lund.

Föreläsning om aktieägaravtal kl 10-12. Därefter lunch på JF och en stunds pluggande innan det var dags för rättsfallsseminariet "Olovliga värdeöverföringar - från Suecia till Sturetvätten" kl 14-16.

Vi slutade en god stund tidigare så jag såg fram mot att hinna med 16-tåget och vara i Kalmar kl 19, och således hemma strax innan 20, men så blev det alltså inte. Förseningar gjorde att jag till slut hamnade på tåget som jag ändå hade tagit om vi inte hade slutat tidigare och som lax på löken blev det tåget också försenat. Suck!

Nu väntar ytterligare två sena kvällar med rättsfallsseminarium till kl 16. Ser inte fram mot fredagskvällen ombord på tåget. Får väl hoppas det håller tiden då i alla fall.

Ungdomsdiskriminering

Alliansen vill införa en "lärlingsprovanställning" för ungdomar under 23 år. Detta, tror man, ska göra det lättare att få jobb.

Kan inte undgå att förundras. Varför skulle det bli lättare att få jobb för att det blir lättare att avskeda? Det blir det inte.

Vad det däremot blir är försämrad trygghet för ungdomar som lyckats ta sig in på arbetsmarknaden. Unga ska lära sig redan från början att stå med mössan i handen. Vem vågar kräva sin rätt? Vem vågar anmärka på dålig arbetsmiljö eller taskiga anställningsvillkor. Vem vågar begära avtalsenligt lön? Vem vågar gå med i facket? Inte de unga i alla fall. Det är den första kontakten ungdomar ska ha med arbetsmarknaden. Det är tydligt att arbetarungar ska fostras att veta sin plats redan från början.

Företagarna jublar förstås. Ett smidigt sätt att sätta båda kollektivavtal och diskrimineringslagstiftning ur spel.

Det kan inte vara svårare för en arbetsgivare att bedöma en ung människas lämplighet för ett jobb än det är att bedöma en äldre, säger LOs ungdomssekreterare Sandra Viktor. Sant!

Lyxfrukost

Dagens frukost

Ibland brukar vi unna oss en riktigt lyxig frukost i helgerna. Men just nu har vi gett oss på projektet att hålla en ganska strikt GI-diet i en månad, och då kan man inte unna sig riktigt samma saker som vanligt.

Så efter att ha levt en vecka på naturell yoghurt, hemmagjord müsli, nötter och vatten till frukost kändes den här GI-frukosten som en riktigt lyxig variant: smoothi med avocado, hallon och tranbärsjuice, fruktsallad, äggröra med skinka, rostat bröd och vatten. Som jag längtat efter bröd.

I övrigt går det faktiskt ganska bra. Förhoppningen är att vi ska lära oss äta lite nyttigare, må bättre och kanske tappa några kilo. Nu är jag iofs inte riktigt så fåfäng att jag hysteriskt jagar kilo, men eftersom vågen nu visar 90 kg, och jag sannolikt skulle må bättre om den visade 80 får man väl hoppas på det sistnämnda.

Tomten

Vem kommer och knackar på redan i september

Igår kom tomten på besök till familjen Möller. Det var ett, i allra högsta grad, planerat besök. Vi har under en tid pratat med Elliot att han ska lämna sina nappar till tomten. Ellliot kopplar ju samman tomten med att få paket och började prata om att han skulle få ett stoooort paket av tomten då, och i paketet skulle det vara en stor bil och en husvagn. Så för att göra det lite mer spännande engagerade vi farfar som tomte.

Elliot var väldigt taggad på paketet, och faktiskt också på att lämna ifrån sig sina nappar, och han var så stolt och nöjd över sin bil och husvagn.

Spännande att öppna paket

Elliot visar stolt upp sin nya bil och husvagn

Fast någon timme senare var det inte riktigt lika roligt, när det var dags att lägga sig utan sina nappar. Inte utan att man får lite dåligt samvete när man berövar en treåring tryggheten han haft under hela sitt liv när det är läggdax, men någon gång måste det dessvärre ske, och det lär knappast bli lättare om man väntar.

Äta jord...

Milo i trädgårdslandet

...är ju också ett alternativ, fast jag föredrar nog trots allt GI-maten som vi lever på för tillfället ;-)

Vem ska bära risken?

Läser på Sveriges Radios hemsida att Allianspartierna vill hjälpa företag som gör uppsägningar i strid mot LAS när de ligger i strid med facket om uppsägningens giltighet.

Föga förvånande är det fackfientlighetsföreträdaren nummer ett - Maud Olofsson som uttalar sig. Alliansen vill att den anställde ska gå på a-kassa om det uppkommer tvist om en uppsägnings giltighet. Jag trodde att arbetslöshetskassan var en omställningsförsäkring vid arbetslöshet, inte att den skulle finansiera arbetsgivare som säger upp anställda på felaktiga grunder.

Det finns en tämligen klar praxis vad som är saklig grund för uppsägning. Vi har dessutom kompetenta fackföreningar som (till skillnad mot de flesta enskilda arbetsgivarna) har koll på arbetsrätten. Om en arbetsgivare trots praxis, och trots fackliga förhandlingar väljer att stå fast vid en uppsägning är det inte rimligt att den anställde ska bära risken och att dennes arbetslöshetskassas medlemmar ska ta den ekonomiska smällen.

Studentekonomin...

...kan vara svår att få ihop ibland. Därför är det glädjande att studiemedlen finns på den politiska agendan inför valet.

Alliansen lovar en höjning på 500 kronor av... studielånet. Med andra ord är det egentligen ingen satsning. Och även om det underlättar situationen för stunden, så är det ändå pengar som ska betalas tillbaka, och en skuld som man drar med sig under lång tid framöver.

De rödgröna lovar en höjning av studiebidraget med 400 kr och studielånet med 200 kronor. Dessutom en höjning av tilläggsbidraget för studenter med barn på 25%.

Nu är jag iofs sosse av andra skäl än rent ekonomiskt egoistiska men en stor andel av Sveriges studenter skulle uppenbarligen få det bättre med en rödgrön regeringen efter valet.

Tröttis

Tröttis

Milo sover uppenbarligen bäst hemma i sin egen säng. Idag fick han sova i vagnen på Skälbydagen, och vaknade efter en knapp timme. Då är man onekligen trött framåt eftermiddagen.

Utrymmet under datorbordet är spännande tycker Milo som gärna kryper fram och tillbaka under bordet, och ofta fastnar i sladdarna. Idag tyckte han det passade bra att lägga sig och vila en stund.

Picknick på Skälby

Idag var det invigning av den nya lekplatsen på Skälby. Fem sjättedelar av familjen, d.v.s. jag, Angelica, Signe, Elliot och Milo begav oss dit tillsammans med Thomas och Tessan, som dessutom hade vänligheten att ta med sig fika till oss alla.

Elliot åkte rutchkana (den lilla) och Signe klättrade upp i toppen på den nya klätterställningen, där hon glatt konstaterade att hon var lika högt upp som jag var när jag målade vindskivorna i somras och fick klättra ner ett par gånger p.g.a. svindel. Unge!

Signe i toppen på klätterställningen

Familjerna Möller och Wirgart fikar på Skälby

Sjuk & uttråkad

Idag har jag varit hemma med Signe som har varit sjuk. Idag har hon i och för sig varit ganska pigg. Igår däremot hade hon högre feber i omgångar, och var ganska hängig.

När Panodilen verkade däremot var det lite jobbigt att bara vara hemma utan att få göra något, vilket hon uttryckte tydligt på familjens veckoplaneringstavla.

Kan själv

För någon vecka sedan fick Milo testa att sitta på Elliots sparkbil. Efter det har han gjort en del egna försök att ta sig upp på bilen.

Idag var det istället traktorn som fick vara målet. Visserligen kom han inte riktigt ända upp, men visst är han duktig?

Höstens guld

Även om det är tråkigt att sommaren lider mot sitt slut, så har hösten ändå vissa guldkorn.

Det är onekligen en rätt mysig känsla att gå ut i trädgården och plocka ett äpple och sätta tänderna i, och ändå mysigare att se Elliot göra detsamma.

Idag har jag varit hemma hela dagen. Eftermiddagen ägnades bl.a. åt ovan nämnda äppleplockande. Efter det gick Elliot, jag och Milo till skolan och mötte upp Signe. Elliot cyklade, något han är är mycket stolt över att han kan. Efter att ha klarat en någorlunda brant uppförsbacke utan hjälp konstaterade han:

"Du behövde inte hjälpa mig. Elliot är ju bäst!"

Väl hemma mötte vi grannarna Johan, Tilda och Malte som var på väg till Ekelunds Konditori. Givetvis var vi tvungna att hänga på ;-). Vi fick dessutom med oss Elliots och Tildas kompis Wilhelm. Med andra ord två vuxna och sex barn på väg till kondis. Efter några minuter dök plötsligt Alfred upp med två kompisar och helt plötsligt var det Johan och jag med nio barn.

Trevligt hade vi i alla fall, och gott var det.